Mat från Laan thong 

Efter mina senaste efterforskningar så har jag kommit fram till att mina transaktioner stiger i höjden på söndagar. I mångas fall så är det utekvällar som framkallar ångest på bankkontot, men så är det inte för mig. Jag är gör inte av med så mycket pengar, och det har inte med att göra att jag är exceptionellt vacker och därför blir bjuden av alla dessa kjoltyg. Det tillhör bara inte vanligheterna att jag dricker mer än en drink, alternativt en öl. Jag behöver helt enkelt inte mer, för när jag är på gång in på en klubb, då är jag redan så arslepackad så att det enda jag behöver är egentligen vatten, ett dansgolv och en fungerande toalettkö utan tjejklungor som bosätter sig på toaletten.

Igår gjorde jag av med 140 kronor, och då bjöd jag Christofer på en öl. Och så drack jag en öl själv, samt betalade inträde. Det är nästintill en symbolisk summa. Ingenting att bråka om. Idag har jag däremot spenderat lagom 350 kronor på mat, chips, godis och så har vi hyrt två filmer. En söndag, men egentligen lördag -  I all sin enkelhet.  

4 lovers

Bilder tagna innan kvällen förstördes

Det blev mycket manligt igår. Mycket hårdrock, och Fear of the dark, för den var lätt att skrika till, enligt mannen i vitt linne. Det är för övrigt en tveksam sak att bära, bara ett vitt linne. Det är några människor här i Eskilstuna som förstört det vita basplagget, och på så vis gjort det till deras “eget”. Och det är inga bra människor jag talar om.

Hemvägen tog lång tid. Johanna var karatefull, och riktigt pubertal. Hon krävde att jag skulle bära henne på ryggen, vilket jag också gjorde några hundra meter, dum som jag var. Nu så här i efterhand tänker jag att det skulle varit betydligt bättre av mig om jag hivat skrället i ån, istället för att agera slav. Det hade ju inte varit en så stor förlust, just då. Nåväl. Jag tar med mig erfarenheten i bagaget, och lärdomen om vad jag ska göra nästa gång hon sätter igång ett pubertalt utbrott.

2 lovers

Jag och min granne har en vendetta. Det är som så att han envisas med att pumpa soundtracket till Mamma Mia, om och om igen. Jag som sitter här, med en Heineken och försöker känna mig tillfreds med min ensamma förfest. Men jag tänker “Vill han ha en showdown, då ska han få en showdown. Jag bestämmer mig därför för att koppla in stereon, som inte är något att stoltsera med i vanliga fall, och sedan spela Pharaohe Monch - Fuck you, på en väldigt hög volym, lagom pubertalt, men det är fredag. Det är en pågående showdown, det här. Jag vet inte hur länge det här kommer hålla på, men jag hoppas på att det snart blåser över, precis som en orkan som blivit mättad av förödelse. 

Nu ska jag duscha.

(Bilden som jag postat har inget med inlägget att göra. Men det är en film som betyder mycket för mig, och i synnerhet för min barndom. Så jag tyckte att det var passande. Fördjupning: Klicka här)

love it

Hört på Nyforsgatan:

Man talar i telefonen, och verkar vara aningen påverkad, och en smula aggressiv.

Man - Jag har hört rykten. 
(Det blir tyst i nån sekund)
Man - Du har en kompis som blivit misshandlad säger du? Hur ska vi ta hand om det här?
(Tystnad)
Man - Vi löser det. Förresten, behöver du något i helgen?
(Tystnad)
Man - Det är inte dyrt, men det är lite dyrare om man mäter i gram, till skillnad från förra helgen.

Det var en man som man inte ville träffa på i en mörk gränd en kväll som denna, vill jag lova. Hela hans uppsyn gav ett väldigt tveksamt intryck, och skulle jag likna honom vid en karaktär, så skulle jag namedroppa den där Mrado, som härjar i Jens Lapidus “Snabba cash“. För det verkar vara en otrevlig typ, en som man skiter på sig av att träffa. En stor och stark jugoslav, kort sagt.

love it

love it